Är målmedveten kommunikation passé?

Ja, såvida inte målet är att skapa mening, kultivera relationer och öka social medvetenhet!

Vi har den senaste veckan diskuterat att vi bör byta ut ordet målgrupp mot publik, och att kunskaps- och kompetenssamhället håller på att ersättas av något annat, som involverar ett kollektivt nätverkande. Det låter onekligen vettigt, och nödvändigt. Men vad är det som gäller istället?

Informationsåldern har minst sagt frodats tack vare digital teknologi och sociala medier, och det faktum att många är privata på publika plattformar har skapat en ovärderlig kunskapskälla för alla som arbetar målinriktat med kommunikation. Men att kartlägga grupper för att sedan skräddarsy budskapet är inte alltid så populärt hos publiken i sig. Till exempel vill 86% av den amerikanska befolkningen inte bli utsatt för sk. microtargeting i samband med politiska val. 64% menar att stödet för en viss kandidat till och med skulle minska om de fick reda på att detta hade förekommit. Till synes uppstår ett visst obehag när folk upplever att marknadsförare i princip känner dem bättre än de känner sig själva, och använder detta i ett påverkansarbete. Likaså finns det vissa etiska aspekter och krav på transparens i samband med netnografiska studier för att identifiera och definiera en specifik ”tribe”.

Kort och gott verkar kommunikation inte längre handla om att påverka genom att erbjuda något att aspirera till. Publiken vill istället få förståelse för sina känslor och behov, och hur deras liv faktiskt ser ut – inte hur det borde vara eller skulle kunna bli om man bara köpte en viss produkt eller tjänst. Det handlar om identifikation istället för manipulation.

På olika håll talas det nämligen om att känsloekonomin står näst på tur. Här fokuseras det på mening istället för mål och social istället för monetär profit (även om det förra såklart ofta är ett verktyg för att uppnå det senare). Mänskliga relationer, att visa empati, dela med sig och samarbeta är viktigare i detta nya samhälle. Vi istället för jag. Företag och organisationer som försöker möta sin publik där den befinner sig, oavsett var det är någonstans, är nog något vi kommer att se mer av framöver. Vi har redan sett början till trenden, bland annat i form av IKEA:s ”Där livet händer”-kampanj och en skilsmässohistoria i form av tre kortfilmer, signerad Ford.

Kanske bör vi då istället tala i termer av känslomedveten eller socialmedveten kommunikation? Dagens mediekonsumenter vill ha mer äkthet och ärlighet, och bli involverade – de vill helt enkelt vara delaktiga i att utforma relationen mellan dem och omvärlden. Det finns en anledning till att den digitala norska ungdomsserien SKAM är en hit. Det handlar om ”Alla. Problem. Fundamentala.”, för att citera SVT:s Kulturnyheter, som också nämner producentens djuplodande samtal om känslor med norska ungdomar, som huvudsaklig framgångsfaktor bakom förmågan att möta publikens behov som det ser ut här och nu. SKAM vill berätta om våndor som tonårspubliken kan identifiera sig med, snarare än att explicit försöka få den att må bättre, och kommunicerar detta via populära plattformar hos densamma, som Youtube och Instagram. Tack vare denna strategi uppnår serien den önskade effekten: problemen blir lite lättare när man känner att man delar dem med någon.

Om digitala och sociala medier har bidragit till denna utveckling, eller snarare är populära just för att de möjliggör gemensam utformning, förmedling och spridning av känsloladdade ämnen, är för stort att sia om i ett enskilt inlägg. I vilket fall kvarstår det faktum att de genom sina format och funktioner är utmärkta plattformar för patosladdad kommunikation, och därmed viktiga verktyg för kommunikatörer i den nya känsloekonomin.

Annonser

2 thoughts on “Är målmedveten kommunikation passé?”

  1. När jag läser ditt välskrivna och informativa inlägg tänker jag att vi är inne i en motreaktion mot marknadsstyrd kommunikation när den är riktad till oss som privatpersoner. Vi vill inte att allt ska vara så förutsägbart kanske? Vi vet att det finns företag som vill tjäna pengar på oss vilka ligger bakom information som syns i digitala medier, annonser, länkar, inlägg. Jag tror inte att vi vill bli så styrda och veta att det så uppenbarligen är pengar som styr. Du skriver att publiken vill ”få förståelse för sina känslor och behov här och nu” vilket får mig att tänka på alla bilder som ger inspiration om livsstil på Instagram. Även storytelling av IKEA, ”Där livet händer”, verkar ligga rätt i tiden precis som du skriver längre ner i inlägget. Känslomedveten kommunikation – ja! jag kan skriva under på att jag generellt vill ha mer äkthet och ärlighet idag.

    Gilla

  2. Intressant inlägg som fångar upp och vidareutvecklar tankegångarna kring målgrupp och publik på ett genomtänkt vis. Att man hellre vill bli förstådd än ledd i kommunikationen och att det snarare kan få motsatt effekt om människor upplever sig kartlagda och definierade. Ett bra exempel med SKAM som du skriver ”SKAM vill berätta om våndor som tonårspubliken kan identifiera sig med, snarare än att explicit försöka få den att må bättre…”

    Det verkar vara fingertoppskänsla som gäller när vi lämnar kunskapssamhället och dess förnuftstro och ger oss in i en motrörelse med känslor och kollektivet i fokus. Spännande! Även om marknadens syfte är cyniskt kan budskapen ändå vara av värde för samhällsklimatet. Om företaget upptäcks med att kapitalisera på budskap eller sociala rörelser riskera de att vända den tilltänkta publiken mot sig och i förlängningen kanske det leder till att företag granskas hårdare av allmänheten? Man kan ju hoppas.

    Du har i texten identifierat användbara nycklar för att nå publiken och formulerat tankar jag själv inte kunnat sätta fingret på. Kul att läsa och jag fick med mig mycket av din text!

    / Tove

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s