Bland de trender som lyfts fram inom litteraturen är det två som relaterar mer till format än genre och innehåll – och båda har de med digitala och sociala medier att göra.
Det är tidningen Skriva (nr 5/2016, sid 52-53) som med hjälp av en förlagspanel siar om framtiden i artikeln ”Vad är nästa stora trend i litteraturen?”. Det handlar om:
- Egenutgivningen
Självpubliceringstjänster, som t.ex. Type & Tell, är här för att stanna. Aspirerande författare kan numera ge ut sina alster själva, både i tryckt form och som e-bok. I mångt och mycket är det möjligheten att marknadsföra sig själv och sina verk via sociala medier som ligger till grund för detta. Här behövs varken stora förlag eller mängder av marknadsföringskronor: Med en bra historia och en smart PR-strategi kan man nå långt.
Möjligheten ges alltså, men det är såklart lättare sagt än gjort: Bokbruset är kompakt, och de som lyckas är långt färre än de som inte gör det. Jag kan inte heller påstå att det har påverkat vad jag själv läser, kanske för att jag inte aktivt letar efter independent-titlar? Hur är det för dig?
- Ljudböcker
Det digitala mediesamhället har även möjliggjort ett annat bokformat, nämligen det man lyssnar på. Storytels marknadsföring fokuserar på att du flyr vardagen en stund genom att kastas in i en rafflande handling: ”Gör vardagen till ett äventyr!” Både fiktiva och verkliga berättelser gör sig bra i detta format, det vittnar inte minst poddens framgång om. Är det en fråga om bekvämlighet: Är det lättare/mer praktiskt att ta till sig en berättelse på detta vis? Eller handlar det rentav om inlevelse: Blir historien bättre om någon annan berättar? Liksom när vi var små och hörde godnattsaga, eller berättade spökhistorier för varann?
I båda dessa trender finns ett mått av inkluderande. Typen av berättelser och sättet vi tar till oss dem på skiftar ständigt, och har gjort så genom historien. Med dagens teknologi finns det fler möjligheter än någonsin, det handlar om vad som passar individen vid det givna tillfället. Ljudböcker och E-böcker är dessutom billigare än fysiska böcker, vilket öppnar upp för mer läsande. Inget är bättre eller sämre än något annat, så länge intresset för berättandet upprätthålls.
I nästa steg kan man liksom Adam Dahlin, litterär chef på Forum, frågar sig i Skriva-artikeln ovan: ”Kommer detta på sikt att förändra själva berättelsen?”
Här kan man utan vidare föreställa sig ett antal scenarier:
1. När fler har möjlighet att skriva om det de brinner för, föds nya genrer och ”crossover”- teman, som skapar nytt innehåll och andra typer av berättelser. ”Rymdromantik” är ett sådant exempel, som nämns i artikeln.
2. Att utbudet också kan bli mindre diversifierat, om det är en viss genre (deckare, spänning, skräck) som lämpar sig bäst för ljudformatet och därmed ”vinner” i längden, rent kommersiellt.
3. Längden på böckerna förändras, eftersom det inte är någon ekonomi i att skriva och egenpublicera/läsa in en lunta som t.ex. ”Brott och straff”, kallad världens mest berömda roman, på 646 sidor. Det överflödiga skalas bort, så att essensen av berättelsen blir kvar.
Kan du komma på fler?
Jo, här ställs många frågor, men ges inga direkta svar, kanske för att det är något som framtiden får utvisa. Förhoppningsvis öppnar digitala trender så som egenutgivning och ljudböcker upp för mer diversifiering och variation, samt ökad tillgång till berättelser för fler. I så fall har vi mycket att vinna på om dessa trender har kommit för att stanna.
BORTOM BRUSET 
Hej Evelina!
Vilket bra inlägg med intressanta tankar!
Jag håller med dig om att det idag finns många vägar för den ”skönlitterära världens” utveckling, och var den kommer hamna, vet vi inte riktigt. Den digitala världen förändras kontinuerligt vilket gör att trender förändras från ena dagen till den andra. Vi kanske kommer läsa e-böcker nästa år, men efter det är kanske ljudböcker det mest populära, för att sedan gå tillbaka till själva bokformatet.
Ditt inlägg har ett bra språk och jag gillar GIF:en som du har i inledningen, den gör det lite roligare!
Snyggt jobbat!
/Catharina
GillaGilla
Det är intressant att vi är benägna att lyssna mer på berättelser, genom poddar och ljudböcker som du skriver. På sätt och vis är det, mitt i allt förändring, en återgång till berättelsens grund långt innan tryckkonsten uppfanns. Skillnaden är väl att vi inte behöver metoder (som rim. melodi och upprepning) för att komma ihåg berättelsen och för att kunna återge den, men som du skriver kan ändå litteraturen komma att formas efter mediet, t.ex genom längd eller vad som är kommersiellt gångbart.
Jag tror som du att berättelsen aldrig kommer att försvinna, däremot kanske formen eller mediet och som du skriver har varken berättelse eller hur vi tar till oss den varit statisk. Jag tror framför allt att litteratur med berättandet i fokus (som Donna Tartt) och annan intrigstark litteratur är vinnare i det digitala mediesamhället medan lyrik och mer språkligt uppbyggd litteratur (som Sara Stridsberg) passar bättre på papper – där själva layouten är näst intill symbiotisk med texten.
/ Tove
GillaGilla
Jag tycker att du skriver ett mycket bra inlägg som tar upp flera frågor. Intressant att du har identifierat dessa två trender och reflekterar över dem. Jag hade faktiskt aldrig hört talas om Type & Tell, vilken bra och intressant tjänst! Precis som du skriver, behövs det inte längre förlag osv. för att lyckas. Jag gillar den utvecklingen.
Ljudböcker däremot lyssnar jag ofta på. Jag tycker det är en väldigt bra grej. Det ligger något i att berättelsen blir mer spännande när någon annan berättar den, åtminstone för mig. Scenarierna du presenterar på slutet, är intressanta och något att fundera på.
GillaGilla